tisdag 22 mars 2011

Minne del II, vänner del I och minnen av vänner.

Det tog ju inte lång tid innan någon i min närhet kommenterade att, men hörrö ditt minne e ju värdelöst. Och jo, ja jag kan kliva över saker som står vid dörren utan att ta med dem. Födelsedagar är samma sak. Eller jag KAN ju komma ihåg att någon fyller år vid en viss tidpunkt jag har bara svårt att komma ihåg när det inträffar… Det BRUKAR alltid vara någon som påminner mig dock. Men visst har det hänt två år rad att jag missat att det varit frugans födelsedag. Tills hon frammemot kvällskvisten ber mig ta reda på vilken dag det är idag. Bambi på mörk skogsväg möter trailer med massa extra ljus…

Men nog om de nu är det VÅÅÅÅÅÅR!!!! i vår rabatt börjar det komma upp snödroppar och krokus.  Börjar komma upp är iofs precis vad de gör. Det finns grönska och det får väl symbolisera att det värsta är över för denna gång.
Nu skall vi njuta så mycket som möjligt för att kunna glömma skiten tills nästa gång och alla börjar ifrågasätta varför man bor här… jaja låtom oss njuta först.

Idag var det för övrigt en vecka sedan de var och plockade med sig vår värmepump. Han lovade dyrt och heligt att han skulle höra av sig innan idag… Tror ni att jag har hört något? Nope! Han får idag på sig sedan morgon… då kommer de få ett samtal. Någn liten cell i mig hoppades at han skulle ringa redan efter dag 2 och säga att han hittat felet och att det var en trasig kompressor… Att allt bara skulle börja ramla på plats… men icke då. han har inte ens hört av sig. .. Jag fattar ju hur det går till att man glömmer en sådan sak men iallafall. GRR!

Nu vart jag lite sugen på att ta upp barnuppfostran men det finns en risk att livet bloggaren tar det som en hit och blir upprörd och då tappar jag ju en av mina tre erkännande läsare det hade ju varit tråkigt å andra sidan så har hon vett nog att skita i mig… :)

Asså detta bloggandet har faktiskt styrt upp mina tankar en hel del det ramlar inte längre ner saker i långa krångliga associationsbanor hela tiden. Skönt men det känns som att bloggens världsdominering hamnar ett steg längre bort.  Å andra sidan ett steg längre bort när det är en miljon steg kvar kan anses som försumbart. Kankse kan det mer lättlästa och mindre förvirrande texterna lättas upp med lite bilder?

Jag kan ta tillfället i akt att tipsa om Caroline Borgs Album, inte bara för att hon var/är en kompis utan även för att Albummet faktiskt är riktigt bra.

Detdär är lite lustigt. Jag är knappast unik i att ha massor med vänner som bara ramlat bort under vägen. Det finns ju de där det verkligen skurit sig eller där något riktigt oförlåtligt gjorts. Sedan finns det de som bara ramlat bort där båda slutat höra av sig. som om det vore någon gemensam överenskommelse. Utan att man egentligen saknar det eller kanske ens märker det.. När man tänker tillbaka så hade man hur kul som helst och man förstår inte vart de tagit vägen Sedan finns det ju de som är som ett hål i själen där varje tankevända orsakar smärta och svarta hål av saknad. Hur kan man låta sådant ske och fortsätta ske?  Ja jag har inget svar. Ont gör det iallafall.
Men om vi fokuserar på de där som bara ramlat bort under vägen där inget egentligen blivit dåligt utan bara inte är längre. Ofta i allfall i mina fall beror det på förändrade geografiska förhållanden. Man flyttar eller jobbar mycket utomlands. åker in i lumpen, får ett jobb. Äh vad fan här kommer det igen.. Det var bättre förr.
Kankse skulle man kontakta någon man inte pratat med på 10 år och se om man kan ta upp den kontakten? Eller så tar man hand om de band som är aktiva idag och ser till att de inte tunnas ut till ingenting också…
Glad Vår!

1 kommentar:

  1. Om du några välprovade knep så är de välkomna :)

    SvaraRadera