torsdag 27 oktober 2011

Bauhaus

Allmänt flum

Det är ganksa påtagligt att bloggandet hjälper min hjärna att varva ner. Jag har återigen tankebanor som påminner om ett ekg som visar en modern poplåt.
ganska ostrukturerat och den ena tanken hinner inte avslutas innan nästa börjar.
Helt enkelt får jag blogga oftare…
Det är Höst i år igen ett fenomen som trots att det oumkulrunkeligt inträffar varje år vid våra koordinater, förvånar och upprör förvånansvärt många, i allafall om man skall tro facebookstatusuppdateringarna. Själv tycker jag att hösten är en otroligt vacker årstid och det kan vara min favoritårstid. Om det bara inte varit för att det mörknar och gör dagarna så mycket kortare. Fast å andra sidan så är det ju just detta som gör att hösten är höst så man får väl snällt acceptera det onda med det goda.

Jag var ute och körde hoj häromdagen i skymningen, allså vid 5tiden, och åkte för bi en så vacker landskapsbild att jag fick stanna till och göra en mig en mentalbild. Det fungerar ganska så bra men är svårare att vidareförmedla, kankse framför allt i digitalform.
Annars så går livet sin gilla gång. Jag försöker vrida min inställning till en lite positivare syn på saker och ting. Men det är jobbigt. Framför allt så får man inte direkt någon stöttning från alla andra efterssom det inte märks när man avstår från bittra kommentarer. Fast på den nyligen avslutade konferensen var det en som sade "Ah Där är den där underbara bitterheten igen. Jag saknade den litegrann" Efter att jag fått ett tillfälligt återfall av bitterhet när portaltjänster diskuterades. Ja ja rom bygdes inte på en dag.
Inte polarens garage heller, men Han har änna spättat på lite i slutet och nu börjar det bli väldigt nära klart och jag är lite avundsjuk på att han faktiskt gjort allt själv, och att det måste vara en djäkligt skön känsla när man rott ett sådant enormt projekt iland själv. Om han sedan kommer ha vett på att förstå detta kan man ju bara hoppas på. Grymt impad är jag i allafall. Jag som ju själv har en tendens att trötttna mitt i ett projekt och aldrig bli färdig. För att kompensera för det fenomenet har jag en tendens att lägga ribban lite lägre än jag borde från början. Om det är smart vet jag inte.

Men Nu till lite mer fokuserat dravel om totalinkompetens hos bahausförsäljare.
Vi har bytt tre halogenlampor mot LEDlampor i en av våra armaturer. Tydligen var dessa ledningar lagda på ett sätt att det blev en ganska hög inducerad spänning i dem och LEDarna laddades upp av edn och blinkade till var 45e sekund. Ganska irriterande.
För att lösa detta tänkte jag att jag byter strömbrytaren till en tvåpolig brytare som bryter bäggep polerna Och då kan ju lampskrället försöka lysa om den vill.
På Bauhaus har de ganksa många olika el prylar och jag hade lite svårt att hitta det jag var ute efter  coh frågade en av de anställda om var jag kunde hitta en tvåpoligbrytare för utanpåliggande montage. Han visade snabbt på ett par olika brytare med tvåknappar på.  Varpå jag lite försynt frågade om han inte hade någon med bara en knapp…
Nu tittar han på mig som om jag just klev ut ur ett rymdskepp och lämnade slemspår efter mig pratandes utomjordiska.
Med en lite drygd ton i rösten säger han
"Men du ville ju ha en tvåpoligbrytare sade du ju"
Varpå jag svarade att jo men jag skulle gärna vilja ha en med bara en knapp efterssom jag har för avsikt att bryta både fasen och nollan efterssom jag har problem med att mina LEDlampor blinkar trots att fasen är bruten.
Hans reptilsnabba svar och nu garanterat med en dryg fast förstående och förklarande ton upplyser han mig.
"Nej sådana finns inte. Det är möjligt att någon specialfirma kanske har det men det tror jag intee. Man bryter ju ALDRIG nollan. Det är ju farligt. Dessutom så skall man ha speciella armaturer för LEDlampor annars så fungerar de inte som de skall."
"Men det är ju 230 LEDlampor med en G10 sockel. Armaturen till dem är ju bara en grensladd med ett mer eller mindre snyggt hölje" sade jag.
"Nej så är det inte men man bryter inte nollan i allfall" säger han
Nu har jag inte bara sorterat ner honom i facket dryg okunnig jubelidiot som inte borde få släppas ut från lagret (om han ens skulle släppas in där)) utan dessutom bestämt mig för att jag skall överbevisa honom om hans okunskap. För på väggen brevid oss har jag minsann sett vad jag är ute efter. En strömbrytare med en knapp som är märkt med 2p strömbrytare. Victory!
Jag tar ner den från väggen och säger"
"Ja men denna är ju märkt med 2polig brytare och den har ju bara en knapp den bryter ju då två ledningar."
"Nej det gör den inte alls."  säger han och börjar öppna förpackningen. Och tittar segervisst på kopplingsschemat som Ganska klart visar att den minsann bryter fasen och nollan.
Hade han nu haft någon form av common sense hade han funnit sig snabbt och sagt något i stil med, jaha där ser man, då har jag lärt mig något nytt, eller liknande. Men NEJDÅ. Istället säger han
"Ja men det är inte det man menar med 2polig rytare och dessutom bör man inte använda den där…"
Ridå och godnatt.
Jag hade mer värdesatt om han från början sagt, Du Jag jobbar för inga pengar alls och har inte en aning om något alls så sluta stör mig med sånna här saker. Det hade ju varit ärligare på något vis, och mer förväntat.

Mina lampor har iallafall slutat att blinka…

Lite wall of text lyckades man ju klämma ur sig idag också. /flex

fredag 7 oktober 2011

Rubriken har inget med inlägget att göra

Vackert vader

Just nu regnar det inte det känns skönt.
Tyvärr sitter jag på bussen.... Tyvärr för jag tänkte ta tåget....

Vi backar lite grann.
I natt har det varit åska och massor med strömavbrott.
Nackdelen med strömavbrott och två telefoner och två surfplattor på laddning i sovrummet är att varje gång strömmen försvinner tänds allihopa och det blir filminspelningsljus i sovrummet. Och varje gång strömmen komner tillbaka blir det lika ljust och dessutom spelar alla fyra enheterna en glad liten truddilutt. Detta hände säkert fem sex gånger mellan halv fem och halv sex i morse. Som lök på laxen var jag dessutom trött i går och gick och lade mig klockan 21. Å ja mammas ord ekar fortfarande i skallen. "När du är vuxen får du gå och lägga dig när du vill... Att det skulle vara klockan nio var inte den tanken jag hade då...

Men Efterssom jag aldrig behöver mer n 8 timmars sömn. så var jag ju vaken klockan 5 och fick uppleva alla plintarna. Men men.

Jag tänkte då ta tåget som går klockan 6 eftersom jag då är i schyst tid på jobbet. Men tåget var försenat med 20 minuter....
Dessutom har jag ju nu glömt att min cykel står vid tågstationen och jag tar likt förbannat bussen hem trots att det på fredags är IDIOTkö...

Ja ja det blev ju ett blogginlägg iallafall.
Solen skiner och bilarna krockar. Tjo där kom en ambulans med blåljus.

Skall nog hem och ta på mig lite skinnkläder och grabba en kamera och fota lite schysta höstbilder?

På tal om barkbåtar så var jag ute och körde lite med polaren i söndags...
Vi hittade en rastplats med en gör go hårnålskurva och schyst asfalt. som vi båda tog en vända i. Gubben som stod bredvid sin bil såg inte glad ut... När jag beslutade mig för att ta ett varv till såg han ännu minera glad ut XD

Lite senare under turen när vi diskuterade att köra på lite, inte vägtsäckor med en eventuell framtida endurohoj kläcker jag ur mig att mitt problem är att jag bryr mig förryckte om vad alla andra tycker.... Reptilsnabbt svarar polaren, "Säger han som just drog inte en, utan två fullgasrepor framför en barnfamilj...."
Jag har ännu inte kommit gnott svar på den kommentaren...
Jag skall tillägga fall mina pären mot allförmodann skulle läsa detta att det gick inte fort och det var jätte långt till barnen.... faktiskt.

Av svaren på inlägget om araknafobi kan jag bara konstatera att jag är galnare än alla andra jag känner... Det känns riktigt bra. Passa er!

Hmm jag har inte dissat något riktigt i dagens inlägg... det känns ovanligt.

Bussföraren på 19 bussen... Hon som fick mig att ta min riktiga buss lite tidigare. Hon körde som att hon hade stulit bussen. Helt otroligt att man kan få en buss osm antagligen är ganska tung att bromsa så ryckigt. Men hon hade ju  uniform så det måste varit en välplanerad stöld... Eller så hade hon inte fått manualen till basen... Och jag vill klart och tydligt förklara att detta inte är ett uttalande av typen "kvinnor kan inte köra bil" utan endast av typen. Just denna kvinnan kunde inte bromsa med en buss.
Att hon var kvinna har inget med saken att göra det var bara en lycklig slump.

Så ja klar för nu. kanske har någon lagt något ord i wordfeud?

tisdag 4 oktober 2011

Araknafobi.

Äh vad sjalingen min övertrötta hjärna spårade ur fullständigt och jag fastnade i ett mycket roligare/pinsammare ämne istället som jag tänkte dela med er istället.

Araknafobi, eller spindelskräck.
Japp jag är kille och jag är rädd för spindlar.
Här om dagen kom jag i fulltskinnställ på min motorcykel och öppnade grageporten och vågade inte köra in i garaget för att öppningen blockerades, eller ja inte direkt blockerade, men det kändes så, av en spindel. Den var ganska stor för att vara en svenskspindel och den blev ju livrädd när jag plötsligt öppnade porten och den satt blickstill mitt i öppningen. Och jag vågar inte köra in i garaget... Den rationella delen av hjärnan skrattar högt och tackar någonting för att ingen ser mig och även om någon hade sett mig hade de nog inte förstått varför jag inte körde in i garaget.
Efter någon minut  kastar jag en pinne mot den och den  kliver åt sidan och jag kan köra in.
Efterssom jag nu håller på med KBT mot detta så tänker jag ganska mycket kring detta. Jag slänger inte allt jag har och springer när jag ser en spindel... jag blir inte ens rädd när jag ser spindeln. Jag blir mest rädd när jag tänker på att interagera med de små liven. Då byggs ångesten upp i ganska rask takt.

Jag har varit och pratat med min terapeut två gånger hittills och hon är nog ganska duktig men lite konstig, men det måste man nog vara om man är psykiatriker ;)
Ett par "bevis" för detta är följande brottstycken från våra sessioner.
mina delar av konversationen kommer vara inom ""
-"Jag kan inte tänka mig att döda spindlar"
- Jasså varför inte det?
-"För att jag är rädd för att en mycket större kompis till den jag dödar skall komma och äta upp mig"
-Det är helt normalt.

Nej det är inte helt normalt... det är så att man borde bli inspärrad för att man ens funderar på att tänka tanken... Till och med jag vet det och jag går hos en psykiatriker?!?

"Det är så skäligt att vara kille och rädd för spindlar"
- Nej då inte alls det är vanligt.
-"Det är vansinnigt omanligt."
-Nej då inte alls. Varför skulle det vara det?

Jo, för att Jag skall försvara min familj mot elaka utomjordingar med huggtänder och laserpistoler utan att blnka. Dessutom skall jag gilla det och vinna. Jag skall klubba mammutar med mina bara händer och stycka upp den till min familj.
Men NEEEEEJ då det kan jag inte tänk om de har spindlar i pälsen?
Och Jag kan släppa in er på hemligheten att mitt manlighetskapital inte direkt är en bottenlös sjö att ösa ur.

Det som är riktigt kul är att jag är intresserad av spindlar och tycker att de är otroligt fascinerande djur. Ser jag en spindel i sitt nät så vill jag fånga insekter och mata den. KAnske ser jag det som offer så att de låter mig vara ifred??? Det har jag i så fall inte ens erkänt för mig själv.

Dessutom har jag så otroligt spännande drömmar innan jag skall till psykiatrikern.
Första gången drömde jag att en tusenfoting jagade en stor "tarantella" i min säng... som jag låg och sov i. Det står en man vid sängkammardörren och vänligt säger " det är lugnt. Tusenfotingen är inte giftig" Tack schyst verkligen... Det är inte den jag är rädd för. När spindeln fått nog och gömmer sig under ryggen på mig och jag vaknar ganska raskt. lustigt nog stående bredvid sängen.

Inför besök två kröp en skorpion in under mig men det var täcke emellan och jag vaknar när jag kastar täcket ur sängen. Trots att jag VET att det var en dröm var jag väldigt skeptisk till att ta tillbaka det där täcket...

Så här galen är jag. Hur galen är du??

Bitter butter bara tyst

Allvarligt talat

Ibland hamnar man i en vad är det för poäng lopp. en sådan har jag nu.
Så jag varnar för oönskat djupa och seriös tankar som kommer följas. Jag kan inte lova att det kommer sakna bitterhet och ironi, men jag skall försöka. ... hmm det gick ju sådär...  i allafall.

Det blir inte alltid som man tänkt sig. I mitt fall ganska sällan eftersom jag sällan tänker innan jag agerar.
Jag har noterat att jag ofta låst mig i negativa tankesätt på det senaste och det är inte bra. Man skall fokusera på alla de bra saker som händer en. Man mår så mycket bättre då. Egentligen har jag så otroligt mycket att vara så otroligt glad för. Det har alla och om man bara hade haft vett nog att värdesätta detta så hade världen varit så mycket bättre. Istället fokusera alldeles för många på vad som är fel, vad man skall förbättra och vad alla andra är bättre på. Det är nog fel.
Själv låser jag mig ofta fast i tanken att jag skall ändra mig och sluta vara bitter, och sarkastisk. Varje gång går det åt skogen och då känner man sig mer värdelös.

Tag denna dagen tex. Jag känner mig trött och uppgiven. Trött för att jag nu varit vaken 16timmar och innan dess bara sovit 5 timmar och då oroligt, eftersom jag varit rädd för att försova mig.

Uppgiven för att jag är trött givetvis.¨Ïstället skulle jag vara stolt över att jag klarat av att hålla mig vaken och deltagande hela dagen Glad över att snart få vara hemma. ah hemma.. snart.

god natt.

Alla e fortfarande idioter

Då var en alldeles för tidig resa till stockholm avklarat och eftersom sjresande innebär interagerande med den andra delen av mänskligheten. Den idiotiska delen allså, uppkom en mängd irritationsmoment. Det största måste ha varit dörren som strilade lite grann. Ni känner till dessa slidingdörrarna som är helt i glas med ett litet klistermärke med en röd fläck på. och om man touchar den så öppnas dörren. Lustigt nog har den röda fläcken ingenting med dörröppnandet att göra, det sitter en IRdetektor ovanför den röda fläcken. Allså har den lilla färgfläcken inte någonting alls med öppningen av dörren att göra. Framförallt inte denna eftersom IRöppnaren var lite feljusterad så att när man var tvungen att höja handen 5 cm ovanför den rödafläcken för att dörren skulle öppnas. Så hur reagerar folk?

En del öppnade den med tur. En del försökte trycka den röda fläcken genomdörren ofta med flera olika fingrar??? en del bytte till och med hand för att testa den andra handens alla fingrar??? Inte helt med på hur det skulle fungera bättre med andra handens fingrar. Det lär ju inte vara fingrarna som det är fel på... eller?

Det roliga är ju att man tydligt kan se att det inte går några sladdar alls till den på glasdörren fastklistrade lappen. och av naturliga skäl så finns det ingen känsla av en knappfunktion i den målade lilla röda ringen.

En del var lite mer kreativa än en del andra. de försökts dra i väggdelen av dörren för att kanske, nej jag vet faktiskt inte vad de tänkte. En del försökte ju skjuta glasdörren åt sidan, det är ju lite kreativt men att ställa sig och dra i den fasta delen? så där kreativt va?

Då byter vi till min gamla klassföreståndare och tillika svensklärare Bodil.
Man kan bli lite förvånad över hur hårt en del saker fastnar i ens sinne. Hon lärde oss om "så sjukan" och hon menade att man alltid skulle skipp aordet så. Hon har förvånansvärt rätt. Över och ut.